>Wedding for dummies
>Man går genom livet och tror att mormor är den enda pedagogen i familjen. Icke. Morfar höll nämligen en spontan intensivkurs för storebror på lunchen idag. Eller vad sägs om den här utförligt beskrivande skissen över vad bröllop är. Glasklart, om jag får säga det själv.
>Gillar läget
>Läser Alex Schulmans pappablogg. Nyblivne pappan Schulman har ovanligt snabbt snappat upp att man, när man har barn, inte riktigt kan räkna med att planen kommer hålla. Vilken plan som helst. Och varje gång planen spricker landar han i följande lilla fras:
Man måste gilla läget
Gilla-la-la-la-läget
Första gången jag läste den log jag. Andra gången småskrattade jag. Tredje gången tänkte jag; ja just det.
Idag när barnen låg i en hög och brottades igen, innan vi ens hunnit käka frukost, dök de där raderna upp i huvudet. Gilla-la-la-la-läget. Så sant.
Så ikväll innan nattningen tog jag tio djupa, intalade mig själv att gilla läget och gled in till brottarklubben i vardagsrummet för att leverera den goda nyheten; läggdags.
Då ligger de i soffan och kramas. De leker att lillebror är en fågelunge och storebror är fågelpappan. Såja, säger fågelpappan ömt och klappar fågelungen på kinden. Ska jag bära in dig i sängen? Fågelungen piper och nickar och så krånglar de sig upp och iväg till lillebrors rum. Fågelpappan lämnar över vällingflaskan till fågelungen och säger godnatt.
Den där lilla frasen fick plötsligt en annan vinkling. Jag gillar läget på riktigt. Helt klart.
>Nästan riskfritt
>
Bläddrade i ett nummer av “Gör så här” förut. Bildtexten lyder: Måla golvet i verkstan och garaget med en epoxibaserad färg. Den tål det mesta och är ofarlig att arbeta med.
Och snubben är rustad för rymdattack för att…?
>Ljuvaste ljudet
>Storebror kom hem från Göteborg ikväll. Han har spenderat hela dagen på Universeum med morfar. Bara de två. Visst, ett par tusen andra också men… ändå.
Så kommer han hem. Urtrött. Och börjar berätta.
Och orden bara strömmar ur honom. Han gestikulerar, han bubblar och skrattar, viftar och visar. Med orden, ögonen, armarna. Hela hans själ vill återge den här dagen för mig.
Det slår mig vilket privilegium det är att få lyssna på honom. En liten lycklig pojke alldeles full av intryck. Det ljuvaste ljudet jag kan tänka mig. Och än så länge vill han inget hellre än att jag ska lyssna.
Hoppas att än så länge varar för alltid.
>Sköta, sköt, skjutit?
>Regnig dag på stan med fika och lite matshopping. Lillebror ville ha något (exakt vad det var minns jag inte nu):
Lillebror: Mamma, jag ha en så’n sen?
Jag: Nja. Sen. Om du sköter dig.
Lillebror: Men jag sköt mig nu, mamma.
Det måste väl vara sån’t som kallas svart humor? Eller kanske lite gråmulen i alla fall?
>Dagens konstateranden
>Denna regniga julidag kan jag sammanfatta med följande fyra konstateranden;
1) Brorsorna som för närvarande mest ligger i en hög och brottas, brottas nästan inte alls när vi lämnar huset. Så idag har vi spenderat halva dagen på Odenbadet.
Andra halvan av dagen tillbringade barnen hos farmor och farfar medan jag och Mats drog till Skara för att kolla brudgumklädsel. Där kunde vi konstatera att 2) man inte kan lita på GPS även om man gärna vill. Hamnade fem kvarter fel så att den fina butiksinnehavaren tillslut tog med sig paraplyet och gick och mötte upp oss istället. Och 3) Eniro regerar som applikation i iphone och slår Hitta med hästlängder.
Väl tillbaka från Skara kunde vi även konstatera att 4) barnen tydligen brottas även i farmors och farfars hus. Ganska mycket.
Over and out.
>Ack
>Efter en halvt kaotisk middag fick jag soppatorsk på tålamod och istället för att få en nervöst sammanbrott placerade jag mig i en solstol med en kopp kaffe i 20 minuter. Ventilerade. Andades.
Sedan gick jag, lugn och harmonisk, in igen och möttes då av det här:
Tror att en påtår kan vara på sin plats.
>Krig om rosa
>Kvällens sista sammandrabbning gällde färgen på killarnas nya tandborstar. Smått överraskad insåg jag att de bråkade om vem som skulle ha den rosa tandborsten. Snäppet mer överraskad blev jag när jag sekunden därefter upptäckte att vi hade två. Rosa. Tandborstar. Barnmodell.
Vi var ju dessvärre tvungna att märka upp tandborstarna på något vis eftersom de ju (o)lyckligtvis var identiska. Då passade de på att ta ett match om hur det skulle ske. Såklart.
Mammaveto: Stjärna på storebrors. Hjärta på lillebrors. Punkt. Fred på jorden.
>Gräsklippardöden
>
Gräsklipparen är dödförklarad. I väntan på diverse upplivningsförsök roar sig barnen med att diskutera dess efterträdare. Gräsklippargalningen (alias lillebror) tycker att det ska bli en gul. Storebror tycker att det ska bli en cool.
Vi får se vad som händer. Tills dess repareras det hej vilt både här:
…och där:
>I väntan
>I väntan på att jag ska hitta någon icke semesterfirande Macfixare, som kan få min dator att kommunicera med tangentbord och styrplatta, kommer här en liten pausbild från Bornholm. Flugskiten är en drake och det blå där omkring… Det är sommar.
Ifall någon råkar glömma. Solen.
