av maria | jan 4, 2023 | Allmänt
Hängig sedan för alltid. Känns det som. Jag fattar, det är inte ett skvatt synd om tant. Men paniken liksom kryper i mig. Feber som kommer och går och en kropp som skriker efter svettdroppar från näsan och burpees från hell. Jag har de senaste två veckorna lärt mig...
av maria | jan 2, 2023 | Allmänt
Jag har fullständigt ordstillestånd. Har i tre dagar (inte i sträck så klart men vid spridda tillfällen) försökt skriva klart min krönika. Få ur den ur huvudet och liksom glida över till tangentbordet och in i datorn. Det är tydligen helt omöjligt så nu väcker jag upp...
av maria | maj 7, 2021 | Allmänt
Gnällmorgon. Alldeles för sent kliver jag ur sängen, alldeles för sent tar jag ut hund, alldeles för sent inser jag att jag så himla gärna vill ställa mig på crosstrainern i garaget en timma innan dusch och frukost och innan maratontjata upp aptrött tonåring ur säng....
av maria | feb 25, 2021 | Allmänt
– Det är helt sjukt. Det är historia, det som händer nu. Så sa en av sönerna härom kvällen när vi käkade. Inte middagen alltså, den är sällan historia utan väldigt mycket verklighet. Men pandemin. Coronan. Tiden nu är historia och vi är liksom mitt i den. Jag höll på...
av maria | feb 17, 2020 | Allmänt
Jag suckar och våndas och gnäller. Gnäller över att kroppen känns klumpig ibland. Lite som en deg liksom. Eller som att min riktiga kropp finns under degen. En gång i månaden oftast men ibland två. Det tillhör dealen – dealen med att vara tjej (eller kvinna...
av maria | apr 7, 2018 | Allmänt
Den här veckan har varit speciell på många sätt. Här är ett. Eller två. Personer. Kalle till vänster fyllde 85 och vi firade honom med lättöl och tårta. Han försvinner lite, lite längre bort för var gång vi ses. I tisdags blundade han nästan hela tiden. Satt alldeles...
