>
Sönerna har hittat röda julgranskulor i en gammal låda. Eller förlåt mig, LAVAKULOR (mycket viktigt). Dessa hängs upp i granens nedre regioner med stor koncentration. Plötsligt upptäcker sjuåringen att några inte är lika blanka som de andra.
– Varför är den så’n? Liksom lite… du vet… eh…?
– Matt?
– Vaddå matt?
– Ja det heter “matt” när den inte är glansig.
Så håller jag upp en blank och en matt kula så han kan jämföra.
– Ahaa! Typ bromsblankig. För typ broms kan ju inte blanka tror jag. Som guld du vet.
Ja, kanske ungefär så.