>Nej, det var ju inte så svårt!
Men det där med att ropa hej innan bäcken (eller efter bäcken eller vad man nu brukar säga) är inte min grej. Inte att ropa hej alls kanske. Men ikväll vågade jag mig på ett litet tjena i alla fall. För jag flåsade mig igenom en kvällsvända på cykeln trots att jag egentligen kände mig för trött (lat).
Jag är så stolt så jag håller på att spricka.